Tobias registret 💉

Jag brukar vara impulsiv ibland.. Vilket jag i detta fall har varit 😊 jag hittade en grupp pĂ„ FB dĂ€r en flicka ville ha hjĂ€lp med att rĂ€dda sin pappa. Och han behöver nya stamceller. SĂ„ dĂ„ tĂ€nkte jag: ”tĂ€nk om det va min pappa som behövde den hjĂ€lpen” sĂ„ sjĂ€lvklart hjĂ€lper jag om jag kan!!! SĂ„ nu har jag registrerat mig och fĂ„tt hem ett litet paket..

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/79a/60430577/files/2014/12/img_0082-1.jpg
SÄ nu ska jag skicka in mitt saliv sÄ dom fÄr mitt DNA. Skulle det komma in nÄgon patient i vÀrlden som behöver just min hjÀlp sÄ hör dom av sig sÄ fÄr jag genomgÄ en undersökning.. Om jag fortfarande vill hjÀlpa till dÄ.

Info om stamcellstransplantation

AllmÀnt
Stamcellstransplantationer görs för att behandla vissa former av cancer, till exempel leukemi och lymfom, som ocksÄ kallas lymfkörtelcancer. Behandlingen kan ocksÄ bota andra ovanliga sjukdomar.

Stamceller Àr omogna celler som finns i benmÀrgen. Vid en stamcellstransplantation fÄr man nya stamceller överförda till kroppen. Det kan vara egna stamceller, sÄ kallad autolog transplantation, eller celler frÄn en annan person, allogen transplantation.

En stamcellstransplantation Àr krÀvande och kroppen mÄste vara tillrÀckligt stark för att klara den pÄfrestning som transplantationen innebÀr. Det gÀller speciellt om man fÄr stamceller frÄn en annan person.

Förberedelser
Före en behandling undersöks hela kroppen för att lÀkaren ska kunna avgöra om man kan genomgÄ en transplantation.

Man fÄr en tunn plastslang, en sÄ kallad central venkateter, inopererad för att kunna fÄ vÀtska och mediciner och lÀmna blodprover under behandlingen.

Hur gÄr behandlingen till?
Om man ska genomgÄ en transplantation med egna stamceller plockas cellerna ut ur blodet. Först fÄr man ett lÀkemedel i form av dagliga sprutor som gör att nya stamceller bildas i benmÀrgen under nÄgra dagar. DÀrefter Àr det dags att ta ut stamcellerna. Det tar ungefÀr tre till fyra timmar, och gör oftast inte ont.

Innan stamcellerna transplanteras förbehandlas man med cytostatika eller strÄlning för att ta bort sÄ mÄnga sjuka celler som möjligt ur kroppen.

De nya stamcellerna sprutas sedan direkt in i blodet. Det tar totalt ungefÀr en till tvÄ timmar.

Hur mÄr man efterÄt?
Direkt efter behandlingen kan man vara uppe och röra sig som vanligt. Det Àr vanligt att man kÀnner sig trött.

Efter en transplantation kan man vara infektionskÀnslig och dÀrför Àr det vanligt att man fÄr vara isolerad pÄ ett rum pÄ sjukhuset under tvÄ till tre veckor. De flesta kommer hem inom den första veckan efter att isoleringen upphört.

Totalt brukar man vara pÄ sjukhus tre till fem veckor. Man brukar mÄ som vanligt ungefÀr sex mÄnader efter behandlingen.

Varför fÄr man nya stamceller?
Stamceller förs över till kroppen
Stamcellstransplantationer anvÀnds för att behandla vissa former av cancer, till exempel leukemi och lymfom, ocksÄ kallad lymfkörtelcancer. Behandlingen kan ocksÄ bota eller lindra vissa andra svÄra sjukdomar.

En stamcellstransplantation kan göras med egna stamceller, sÄ kallad autolog transplantation, eller med stamceller frÄn en annan givare, allogen transplantation.

Vid en transplantation med egna stamceller behÄller man det egna immunsystemet. Syftet med transplantationen Àr att kunna ge en mycket hög dos cytostatika, som Àr cirka tio gÄnger högre Àn vid en vanlig cytostatikabehandling. Med hjÀlp av de stamceller som Äterförs kan benmÀrgen ÄterhÀmta sig, vilket den annars inte kan.

Vid en stamcellstransplantation med stamceller frÄn en annan person fÄr man ett nytt immunsystem genom de nya cellerna. Det nya immunsystemet kan dÄ angripa tumörcellerna. Dagarna före transplantationen fÄr man cytostatika inriktade att slÄ ut det egna immunsystemet. Man kan Àven fÄ strÄlbehandling i samma syfte. Orsaken till att man fÄr cytostatika/strÄlning innan stamcellerna Àr att minska antalet tumörceller.

Stamceller finns i benmÀrgen
Stamceller Àr omogna celler som finns i benmÀrgen. NÀr stamcellerna har delat sig och mognat kan de bilda i princip alla blodets celler. Det finns tre typer av celler i blodet: vita blodkroppar som ingÄr i immunförsvaret, röda blodkroppar som transporterar syre, samt blodplÀttar som innehÄller de Àmnen som behövs för att blodet ska stelna om man skadar sig.

Det gÄr att spara nedfrysta stamceller under lÄng tid och de kan flyttas mellan mÀnniskor.

FörutsÀttningar för en behandling
Om man ska genomgÄ en stamcellstransplantation ska man förutom cancern vara relativt frisk. Hur gammal man Àr spelar ocksÄ roll, men det gÄr inte alltid att ange en strikt ÄldersgrÀns.

Man kan fĂ„ en transplantation med egna stamceller om man Ă€r Ă€nda upp till 70 Ă„r. Risken för komplikationer Ă€r större om man fĂ„r stamceller frĂ„n en annan person, speciellt om det inte Ă€r ett syskon. ÅldersgrĂ€nsen Ă€r dĂ€rför i regel lĂ€gre för en transplantation med stamceller frĂ„n en annan person.

En variant av stamceller frÄn en annan person kallas minitransplantation. Det innebÀr att man fÄr en mildare förbehandling som minskar riskerna med behandlingen, men som kan ge andra problem sÄsom ökad risk för GVH-reaktion (se avsnitt om risker lÀngre fram).

Cancerbehandlingar kan pÄverka friska celler
Behandling med cytostatika och strÄlning kan speciellt pÄverka celler som delar sig snabbt, sÄsom cancerceller gör. Förutom dessa kan Àven friska celler som delar sig snabbt i till exempel benmÀrgen och slemhinnorna skadas. Men skillnaden Àr att de friska cellerna har en större förmÄga att ÄterhÀmta sig Àn cancercellerna.

Stamceller frÄn en annan person
Om man fÄr stamceller frÄn en annan person kan det vara frÄn en slÀkting, oftast ett syskon, eller nÄgon man inte Àr slÀkt med. För att transplantationen ska lyckas Àr det viktigt att vÀvnadstypen mellan givaren och mottagaren stÀmmer överens med varandra pÄ bÀsta möjliga sÀtt. VÀvnadstypen beror pÄ speciella proteiner som sitter pÄ ytan av flertalet av cellerna i kroppen och kallas HLA-proteiner. PÄ varje cell i kroppen finns en uppsÀttning av HLA-proteiner, dÀr en del kommer frÄn mamma och en del frÄn pappa. NÀra slÀktingar, speciellt syskon, har dÀrför större chans Àn personer som inte Àr slÀkt att ha en vÀvnadstyp som liknar varandra. Vilken vÀvnadstyp en person har undersöks med hjÀlp av ett vanligt blodprov.

NÀr det inte finns nÄgon slÀkting som kan vara givare kan man fÄ stamceller frÄn en person med samma vÀvnadstyp. Tobiasregistret Àr Sveriges nationella register för friska givare av blodbildande stamceller. Det finns i dag cirka 40 000 stamcellsgivare i registret.

Det finns Àven internationella register med cirka 16 miljoner givare som anvÀnds för sökning av donatorer.

Ibland kan det ta lÄng tid att söka och hitta en obeslÀktad givare.

Stamcellerna tas ut
NÀr det Àr dags att ta ut stamcellerna blir man inlagd pÄ sjukhus. Man fÄr en tunn plastslang, en sÄ kallad kateter, insatt i ett eller tvÄ blodkÀrl antingen i ljumsken, armbÄgsvecket eller pÄ halsen under tiden man Àr lokalbedövad. Slangen kopplas sedan till en maskin, en sÄ kallad cellseparator. Blodet cirkulerar sedan genom maskinen och tillbaka in i blodomloppet. NÀr blodet passerar maskinen sorteras stamcellerna ut frÄn övriga blodceller.

För att förtunna blodet tillsÀtts ett Àmne som kan göra att man fÄr lÀgre halter av kalk i blodet och ger symtom i form av stickningar runt munnen och i fingertopparna. Om man fÄr sÄdana symtom fÄr man extra kalcium direkt i blodet.

Det tar ungefÀr tre till fyra timmar att plocka ut stamcellerna och det gör oftast inte ont. NÀr det Àr fÀrdigt tas katetern bort. För att minska risken för blödning fÄr man ligga still en eller ett par timmar nÀr katetern har plockats bort.

I regel kan man gÄ hem samma dag, men ibland behöver man fortsÀtta en dag till för att fÄ ut en tillrÀcklig mÀngd stamceller. DÄ fÄr katetern sitta kvar och man stannar pÄ sjukhuset.

Stamcellerna fryses sedan in i speciella plastpÄsar tillsammans med ett konserveringsmedel som gör att cellerna klarar att frysas. TvÄ veckor senare Àr testerna av stamcellerna klara. DÀrefter kan transplantationen göras.

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/79a/60430577/files/2014/12/img_0084.png
(Bilden Àr tagen frÄn internet, Tobias registret)

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka pÄ en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ă„ndra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ă„ndra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ă„ndra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ă„ndra )

Ansluter till %s